Sverige. Del II.

Sången jag postade nedan. Jag glömmer aldrig första gången jag hörde den. Hur jag vaknade till den en midsommar 2005. Sommaren efter studenten. Falkenberg, Västkust. Prästgård.

Efter en förmiddag på stranden la jag mig för att ta igen mig i mitt rum i den västra flygeln (haha, jag skojar inte) Minns inte hur länge jag sov men jag kommer ihåg att jag hade min iPod i öronen och att den var laddad med Kents Vapen och Ammunition. Sista spåret på albumet är just sången Sverige. Och det var den jag vaknade till, just när Jojje Wadenius räknar in och de första ackorden lämnar hans gitarr. Det var första gången jag hörde den och den var lika underbar då. Det var lite magiskt. Jag blickade ut på landskapet från de gamla handblåsta fönstren och andades in stunden och atmosfären. Grönskan därute. Skuggan under den tusenåriga eken. Mor som dukar för ett midsommarfirande, färsk potatis och sill. Orden är skrämmande perfekta.

Det är midsommar för mig, allt detta. I den sången.

Himmelriket.

O.