6 april 2008

På nära håll.

En timme blir en minut. När du ligger bredvid försvinner tiden genom mina ögon. Du andas tungt och jag bara ser dig sova. Följer andetagen med mina egna. Du finns där stilla och på riktigt. Jag kan bara sträcka ut en hand och röra vid dina lockar, din kind eller din hand. Ta den i min och bara hålla. För en sekund, en minut, en timme, det är detsamma. Du är varm, utstrålar värme i din närhet. Luften är kall men du värmer mig. Det är mörkt med du lyser. Nära inpå, följer dina linjer och bara hud. En syn värd att förlora allt för. Bara doften av din hud gör mig andfådd. Din luft i mina lungor. Jag skulle aldrig väcka dig när du sover men jag skulle ge dig vad än du pekar på om du bett mig. Allt inom mitt räckhåll. Men det vågar jag inte säga.

Fem ord i mina tankar som är mina. Fem ord som funnit mig. Som bara jag vet och så förblir. Så förblir. Jag ser dig sova. Det är nästan detsamma.

En svår situation javisst, med det är inte mer komplicerat än vad man gör det. Jag ska aldrig göra dig illa.


Tack för att du en dag sa hej..

O.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar