Den som känner mig vet att jag är en sån som lägger mycket – för mycket – tid/pengar/engagemang i produkter som ska göra mig snyggare. Den som sett hyllan med mina grooming-produkter vet vad jag snackar om. Förgäves kan man tycka, och det stämmer nog. Men det är bara ett intresse som jag har och jag gillar det, så det spelar inte så stor roll. På min hylla finns det väldigt många produkter av olika slag, och det är inte verkligen inte så att jag använder allt varje dag – tvärtom. Allt går i cykler, ibland passar vissa saker ibland andra. Detta gör att det blir en ganska spännande upplevelse att öppna en produkt man inte använt på länge – det får en att minnas gamla saker som hänt eller upplevt. Jag har en produkt som luktar gymnasiet. Jag har en produkt som luktar ren och skär ångest. Ren må-dålig-känsla. Den kanske jag inte behöver nämna att jag inte använder. Andra påminner om glada tider. Jag har en burk med ett wax som luktar pure sex, bara för att det användes vid ett speciellt tillfälle. Om orgasmer och lust. Vissa påminner om fyllor och spyor – tycka vad man vill om det, men det gör dom. Andra påminner om tider om då man inte hade en aning om vad man sysslade med, och om man hade fått vrida tillbaks tiden så hade man gjort saker annorlunda.
Luktsinnet är ett märkligt fenomen som kan åstadkomma de märkligaste av associationer. Det kan hitta tillbaka till minnen som sedan länge är glömt och förlagt. Ibland springer man på en doft som tar en tillbaka, en månad, ett år eller till barndomen. Oavsett vad det associerar till så skapar det ett minne som troligen är värt att bevara. Därför tänker jag fortsätta försöka förbättra mitt utseende.
O.
Detta är ett väldigt märkligt fenomen som jag kan relatera till - bortsett från pure sex doften - och det är egentligen rätt märkligt då lukten är det sinne man lägger minst vikt vid i vardagen.
SvaraRaderaPS: Kan hålla med om att folk som visslar är skumma, men att även de skumma typerna har en fömåga att sprida glädje bådar gott för mänskligheten.