Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Upp som en sol ner som en pannkaka. Fast tvärtom. Den sista veckan har bjudit på alldeles för mycket för vem som helst. Så mycket negativt, så mycket vändningar, så mycket oklarheter, så många frågor, så mycket känslor. Fick sparken, bara en sån sak. Blev varslad i måndags. Fick ett nytt jobb idag. Känns som den nytändning som jag behöver. En drastisk förändring i miniatyr. Har rett ut och fått svar på frågor jag behövde höra. Har fått hjärtat lättat. Har insett att jag har värdens bästa och mysigaste kompis mitt framför ögonen.
Och nu sitter jag här. Hur tillfreds som helst. Har just haft det hur bra som helst. Spenderat kvällen med två bästa tjejor som skulle gjort vem som helst glad. Ut högtalarna på väggen strömmar nu en av väldens bästa låtar ut. Mannen med den vita hatten (16 år senare). Imorgon hade jag tänkt beställa en stor jävla tv.
Så här borde det alltid vara.
Så komigen nu gott folk, nu möter vi sommaren! Bring it on, jag är odödlig.
O.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar