899 kronor och den materiella odödligheten.

På sommarlovet innan sexan fick jag en sak som förändrade mig som person. Jag önskar att det var något bättre, något finare och något mer värdigt. Men det var ett par skor. Ett par FILA-skor.

Om du vill lyssna så här kommer hela historien.


I mitten av femman på mellanstadiet gick jag i skola mitt inne i stan. Det var just efter att vi hade kommit tillbaka från Linköping och vi bosatte oss i en temporär lägenhet mitt inne i centrala Örebro. Det var en stor klass med alla typer av kids. Innan, innan vi flyttade med Pappas jobb till Linköping hade vi bott i Adolfsberg, ett välbärgat område i utkanten av Örebro. I klassen som jag gick var vi alla likadana. Vi var alla vita, vi bodde alla med båda våra föräldrar och våra syskon. Vi bodde alla i villor och alla våra pappor hade välbetalda jobb. Det var inget som var annorlunda. Det var inga konstigheter. Vi var skyddade och oskyldiga kids. I den nya klassen inne i stan var det alla typer av ungar, det var turrar och adopterade och skilsmässobarn i en ordentlig blandning. Det fanns det snygga tjejgänget och det snygga killgänget. Jag tillhörde inget av dem. Men jag hade kompisar. Riktiga kompisar. Och vi blev på något sätt inkluderade med de snygga, coola killarna i slutet av femte klass. Vi hade det väldigt kul.

Strax innan sommarlovet i femman, började tonårstiden. Ett disco på en annan skola. Vi hade haft discon på vår egen skola tidigare och vi hade gjort vad vi kunnat för att komma de snygga tjejerna närmare. På något sätt var det endast på discon som man kunde gör detta. Men det var utan resultat. Det var helt utan resultat.

Detta disco på en annan skola blev en ny upplevelse. Något som vi aldrig skulle glömma. Jag hade tjatat mig till att få sova över hos en av de coola killarna, precis som alla andra i gänget som vi var i hade. Vi skulle ha en all-boys-night med disco, vara-uppe-sent, och övernattning. Det skulle bli något utöver det vanliga.
Vad vi inte hade räknat med var att det skulle vara andra människor på discot, något som kan te sig självklart då discot hölls på en annan skola. Med det hade inte slagit oss.

Vi anlände. På våra cyklar.

Och såg hur tjejerna som var ”våra”(dom gick ju i vår klass!) helt uppsluppna av ett nytt spännande killgäng. Dom var inte som oss. Dom var inte klädda som oss. Dom dansade verkligen inte som oss. Och dom vågade ta i tjejerna på sätt som vi aldrig ens hade drömt om. Dom var inte ens svenska som oss. Vi bevittnade hur tjejerna fullkomligt smälte som smör i blotta närvaron av dessa nya hingstar. Vi fick se hur dom tog våra tjejer framför ögonen på oss. Vi fick se hur dom kysste våra flickor.

Cykelfärden hem var tyst. Väl hemma höll vi ett krismöte, upprivna och chockade.
Hur kunde dom! Vad hände! Hur kunde detta ske! Vi hade inte en chans att tävla med dessa nya killar. Dom kunde dansa, dom kunde klä sig, dom visste hur man hånglade. Dom var ”Players”.

Och dom hade alla en sak gemensamt. Dom bar alla FILA-skor.


Dessa skor kostade en förmögenhet. Det visste vi inte då, men det lärde vi oss. Dom blev symbolen för vad som krävdes för att få hångla och för att vara NÅGON.

Vi flyttade ifrån vår lägenhet och min skola det sommarlovet och jag bytte skola. Och jag förlorade som så tidigare alla mina tidigare kompisar. Jag vet inte hur jag lyckades genomföra denna kupp, men på något sätt fick jag Pappa att förstå att jag behövde ett par nya skor. Jag vet inte ens om jag behövde det. Och jag önskade mig ett par FILA. Och jag vet inte hur men jag fick ett par. Dom kostade 899 kr. En drömsumma.

Jag förvandlades till GUD. Jag överdriver inte om jag säger att jag fick storhetsvansinne. För det var exakt vad jag fick. Jag blev kung och odödlig. Jag började döma andra människor efter deras kläder, och framför allt deras skor. Hade du inte ett par FILA var du ingenting. Jag klev på dig. Jag spottade och såg ner på dig. Jag hatade dig. Du var inte värd luften du andades. Jag ville slå ner dig. Jag skojar inte, det var så jag tänkte.

Det var mina FILA-skor och jag var bäst i hela världen.

Helvete vad fula dom är.