Jag har dåligt samvete för att jag skriver så dåligt. Och att jag skriver för dåligt. Gick tillbaka och läste gamla inlägg och fick lite prestationsångest. Borde vara dags för ett genomtänkt inlägg med poäng snart. Det är ju det jag lovat. Men jag kan inte riktigt tänka så klart just nu. Jag har en fjäril i magen och denna underbara lilla varelse vill inte sluta vifta på sina vingar. För jag vill ha henne här på riktigt. Levande och leende. Denna fjäril med röda läppar och hjärtat av guld. Ta min hand igen. Titta på mig, låt mig falla i dina turkosa ögon. September kom nu och gör mig stum.
Du, jag var på en bjudning och fick ett plötsligt infall att gå hem och lyssna på Kent. har aldrig hänt förut. För jag är inget direkt fan av Kent. Konstigt det där. Känner också att jag inte kan få ur mig det jag känner, inte så bra som jag en gång fick. Men så är det. Ta hand om dig!
SvaraRadera